Råd från stuteriveterinärerna

Stoets hälsa, kondition och hull har betydelse. Ett friskt sto i normalt till något gott hull som motioneras måttligt har lättast att bli dräktigt. Olika sjukdomstillstånd och mediciner kan påverka fruktsamheten och smärta och stress kan påverka hormonbalansen i kroppen negativt. Balanserad utfodring är givetvis mycket viktig och näringsrikt, grönt gräs och ljus stimulerar till brunst. Om stoet ändå inte visar brunst kan kontakt med andra hästar, framför allt efter en hingst, få i gång hormonerna och stimulera könsdriften.

Stoet har sin fruktsammaste ålder mellan 4 och 14 år. När stoet blir äldre avtar fruktsamheten, men de individuella variationerna är stora. Ston som har föl vid sidan har större chanser att bli dräktiga även när de blir äldre. Ston som tävlat under många år kan ha svårare att bli dräktiga, speciellt om de kommer direkt från omfattande tränings- och tävlingsverksamhet. Deras kroppar är mer inställda på prestation än reproduktion.

Om du har ett mycket lovande sto eller ett sto som redan presterar bra på tävling, och därmed visar att hon har bra temperament och hållbarhet, är det idag möjligt att öka avelsframsteget med embryotransfer. Stoet kan då verka i avel med hjälp av att hennes avkomma bärs fram av ett ”surrogatsto”. Problemston som är svåra att få dräktiga passar inte för tekniken medan ston som är lätta att få dräktiga men inte klarar av att behålla fölet ända fram till fölning kan vara möjliga kandidater.

För att lyckas med embryotransfer är det många faktorer som spelar roll. Processen är tidskrävande och kostsam. För varje givarsto behövs flera mottagarston eftersom brunst och ägglossning behöver synkroniseras (samordnas) med givarstoets brunstcykel, och ston brunstar inte alltid som man tänkt sig. Det är numera tillåtet att registrera avkommor som producerats via embryotransfer i den svenska varmblodsrasen (SWB).

Ston är säsongsbundet brunstiga. I övergången mellan vinter och vår är brunsterna ofta långa och många ston har inte ägglossning under denna period. I slutet av maj och juni när det både är ljust och varmt är brunsten tydligare och kortare och de allra flesta ston har regelbunden ägglossning. Det betyder att stoet har större chans att bli dräktigt under perioden maj till juli jämfört med i februari till mars. Ston som fölat visar vanligen brunst cirka 6–10 dagar efter fölning.

Brunstcykeln varar i genomsnitt cirka 20–21 dagar. Därför kan det vara lämpligt att besöka hingst-/seminstationen cirka 15 dagar efter slutet av stoets förra brunst. För ston som fölat kan 7 respektive 25 dagar efter fölning vara lämpliga tidpunkter att komma till seminstationen. Då finns det tid att undersöka och brunstprova stoet och optimera betäcknings-/inseminationstidpunkt för att öka chanserna att stoet ska bli dräktigt.

Innan inseminering är det ett krav att stoet är friskt och hon måste därför undersökas. En veterinär genomför en gynekologisk undersökning av stoets könsorgan med palpation (man känner med handen på äggstockar och livmoder) och ultraljud. Stoet undersöks ungefär varannan dag för att bestämma tidpunkt för inseminering och för att fastställa att ägglossning har skett.

Det är viktigt att du upplyser hingst- eller seminstationen om stoet visat tecken på gynekologiska problem, till exempel flytningar, om stoet gått gall (inte blivit dräktigt tidigare säsong), om hon kastat (spontan abort) eller visat tecken på annan sjukdom. Det finns då möjlighet att redan vid första tillfället utöka den gynekologiska undersökningen med provtagning eller annan åtgärd och att sätta in lämplig behandling, exempelvis vid livmoderinflammation. En annan mycket viktig anledning för individuell undersökning är att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar.

Konstgjord sädesöverföring, artificiell insemination (AI), kan ske med färsk sperma från hingst som står uppstallad på stationen, med transporterad konserverad kyld sperma (TAI) som insemineras inom 12–24 timmar eller med fryst sperma (FAI). Högsta dräktighetsprocenten ses efter inseminering med färsk sperma eller naturlig betäckning.

Inseminering med fryst sperma har lägre dräktighetsprocent och passar bäst till ston med föl vid sidan eller ston i åldrarna 4–8 år, eftersom de vanligtvis är mest fruktsamma.

Om du väljer en hingst som fungerar på transportsperma inom Sverige finns sperma vanligtvis att tillgå 3–4 dagar per vecka. Väljer du en utländsk hingst varierar tidpunkterna för spermieleveranserna och stationen behöver planera för att kunna optimera inseminationstillfället.

En förutsättning för att stoet ska bli dräktigt är att hingstens fruktsamhet är bra. Spermans kvalitet skiljer sig mellan individer och transportering påverkar sperma i olika grad. Det kan betyda att vissa hingstar kan ha bra dräktighetsresultat vid inseminering med färsk sperma på stationen där hingsten står uppstallad, men betydligt sämre resultat om sperman måste transporteras. Vill du som stoägare använda just en sådan hingst är det ofta bäst att ta stoet till hingsten.

Ta reda på hur de hingstar du funderar på att använda fungerar. Dräktighetsprocent och fölningsprocent från tidigare år finns angivna i hingstkalendrar, avelsskrifter samt via avelsföreningens hemsida (www.asvh.se/avel/siffror-och-statistik). En hingst med bra fruktsamhet har hög dräktighetsprocent per brunst. Som stoägare är du kund – kontakta hingstägaren/hingsthållaren om du har frågor om hingstens fruktsamhet. Om du har ett sto som är svår att få dräktigt eller är lite äldre är det en fördel om du väljer en hingst med mycket bra fruktsamhet.