Råd från veterinären

Det finns mycket du kan göra som stoägare för att öka chanserna att ditt sto ska bli dräktigt. Först bör du fundera igenom om ditt sto är lämpligt för avel.  Ta gärna hjälp av erfarna personer om du har frågor som du vill diskutera. Som medlem i avelsföreningen, www.asvh.se, kan du få värdefulla råd och hjälp med lämpliga hingstval till ditt sto. Ta kontakt med seminstationen för att boka plats för ditt sto och för att diskutera när, var och hur semineringen/betäckningen ska ske.
Det går också att göra ett överslag på vad det kommer att kosta. Att välja en seminhingst som är uppstallad på stationen är minst kostsamt. Väljer du en hingst som verkar genom transporterad sperma inom Sverige eller från ett annat land kommer vanligtvis sperman med posten eller flyget vilket ökar kostnaderna.
När du bestämt dig anmäler du ditt sto för seminering/betäckning genom www.sprangrulla.se. I hästens pass hittar du korrekta uppgifter som behövs för anmälan. Ta även med hästpasset när du kommer med stoet till seminstationen. På stationen kommer stoet att träffa andra hästar och det är lämpligt att se till att en parasitkontroll är utförd på stoet och att stoet är vaccinerat mot hästinfluensa och stelkramp.

Stoets betydelse
Stoets hälsa, kondition och hull har betydelse. Ett friskt sto i normalt till något gott hull som motioneras måttligt har lättast att bli dräktigt. Olika sjukdomstillstånd och mediciner kan påverka fruktsamheten och smärta och stress kan påverka hormonbalansen i kroppen negativt. Balanserad utfodring är givetvis mycket viktig och näringsrikt, grönt gräs och ljus stimulerar till brunst. Om stoet ändå inte visar brunst kan kontakt med andra hästar, framför allt efter en hingst, få i gång hormonerna och stimulera könsdriften.
Stoet har sin fruktsammaste ålder mellan 4 och14 år. När stoet blir äldre avtar fruktsamheten, men de individuella variationerna är stora. Ston som har föl vid sidan har större chanser att bli dräktiga även när de blir äldre. Ston som tävlat under många år kan ha svårare att bli dräktiga, speciellt om de kommer direkt från omfattande tränings- och tävlingsverksamhet. Deras kroppar är mer inställda på prestation än reproduktion.

Embryotransfer en möjlighet
Om du har ett mycket lovande sto eller ett sto som redan presterar bra på tävling, och därmed visar att hon har bra temperament och hållbarhet, är det idag möjligt att öka avelsframsteget med embryotransfer. Stoet kan då verka i avel med hjälp av att hennes avkomma bärs fram av ett ”surrogatsto”. Problemston som är svåra att få dräktiga passar inte för tekniken medan ston som är lätta att få dräktiga men inte klarar av att behålla fölet ända fram till fölning kan vara möjliga kandidater.
För att lyckas med embryotransfer är det många faktorer som spelar roll. Procesen är tidskrävande och kostsam. För varje givarsto behövs flera mottagarston eftersom brunst och ägglossning behöver synkroniseras (samordnas) med givarstoets brunstcykel, och ston brunstar inte alltid som man tänkt sig. Det är numera tillåtet att registrera avkommor som producerats via embryotransfer i den svenska varmblodsrasen (SWB).

Störst chans mellan maj och juli
Ston är säsongsbundet brunstiga. I övergången mellan vinter och vår är brunsterna ofta långa och många ston har inte ägglossning under denna period. I slutet av maj och juni när det både är ljust och varmt är brunsten tydligare och kortare och de allra flesta ston har regelbunden ägglossning. Det betyder att stoet har större chans att bli dräktigt under perioden maj till juli jämfört med i februari till mars. Ston som fölat visar vanligen brunst cirka  6–10 dagar efter fölning.
Brunstcykeln varar i genomsnitt cirka 20–21 dagar. Därför kan det vara lämpligt att besöka hingst-/seminstationen cirka 15 dagar efter slutet av stoets förra brunst. För ston som fölat kan 7 respektive 25 dagar efter fölning vara lämpliga tidpunkter att komma till seminstationen. Då finns det tid att undersöka och brunstprova stoet och optimera betäcknings-/inseminationstidpunkt för att öka chanserna att stoet ska bli dräktigt.

Stoet undersöks på seminstationen
Innan inseminering är det ett krav att stoet är friskt och hon måste därför undersökas. En veterinär genomför en gynekologisk undersökning av stoets könsorgan med palpation (man känner med handen på äggstockar och livmoder) och ultraljud. Stoet undersöks ungefär varannan dag för att bestämma tidpunkt för inseminering och för att fastställa att ägglossning har skett.
Det är viktigt att du upplyser hingst- eller seminstationen om stoet visat tecken på gynekologiska problem, till exempel flytningar, om stoet gått gall (inte blivit dräktigt tidigare säsong), om hon kastat (spontan abort) eller visat tecken på annan sjukdom. Det finns då möjlighet att redan vid första tillfället utöka den gynekologiska undersökningen med provtagning eller annan åtgärd och att sätta in lämplig behandling, exempelvis vid livmoderinflammation. En annan mycket viktig anledning för individuell undersökning är att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar.

Färsk eller fryst sperma?
Konstgjord sädesöverföring, artificiell insemination (AI), kan ske med färsk sperma från hingst som står uppstallad på stationen, med transporterad konserverad kyld sperma (TAI) som insemineras inom 12–24 timmar eller med fryst sperma (FAI). Högsta dräktighetsprocenten ses efter inseminering med färsk sperma eller naturlig betäckning.
Inseminering med fryst sperma har lägre dräktighetsprocent och passar bäst till ston med föl vid sidan eller ston i åldrarna 4–8 år, eftersom de vanligtvis är mest fruktsamma.
Om du väljer en hingst som fungerar på transportsperma inom Sverige finns sperma vanligtvis att tillgå 3–4 dagar per vecka. Väljer du en utländsk hingst varierar tidpunkterna för spermieleveranserna och stationen behöver planera för att kunna optimera inseminationstillfället.

Hingstens fruktsamhet betyder mycket
En förutsättning för att stoet ska bli dräktigt är att hingstens fruktsamhet är bra. Spermans kvalitet skiljer sig mellan individer och transportering påverkar sperma i olika grad. Det kan betyda att vissa hingstar kan ha bra dräktighetsresultat vid inseminering med färsk sperma på stationen där hingsten står uppstallad, men betydligt sämre resultat om sperman måste transporteras. Vill du som stoägare använda just en sådan hingst är det ofta bäst att ta stoet till hingsten.
Ta reda på hur de hingstar du funderar på att använda fungerar. Dräktighetsprocent och fölningsprocent från tidigare år finns angivna i hingstkalendrar, avelsskrifter samt via avelsföreningens hemsida (www.asvh.se/avel/siffror-och-statistik). En hingst med bra fruktsamhet har hög dräktighetsprocent per brunst. Som stoägare är du kund – kontakta hingstägaren/hingsthållaren om du har frågor om hingstens fruktsamhet. Om du har ett sto som är svår att få dräktigt eller är lite äldre är det en fördel om du väljer en hingst med mycket bra fruktsamhet.

Bästa hälsningar och välkomna till Lövsta Seminstation!
Stuteriveterinärerna Lena Malmgren och Görel Nyman