Betäcka mitt sto

Hur gör jag för att betäcka mitt sto? 

Betäckning är den generella benämningen r en insemination eller naturlig betäckning. Artificiell insemination (AI) är idag den absolut vanligaste avelsmetoden inom ridhästaveln. 

Hingst som hoppar på bocken och lämnar sperma. Sperman samlas upp i en flaska, som är dold av det blå värmeskyddet, hängande i den artificiella vaginan.

Seminverksamheten r häst har sedan starten på 1980-talet växt till att bli helt dominerande inom aveln för varmblodiga ridhästar. Tidigare behövde stoet åka till hingsten vilket begränsade valmöjligheterna, men tack vare seminverksamheten har aveln blivit internationell. 

Passar mitt sto för avel? 

Kom ihåg att stoet bidrar med lika mycket, om inte mer, egenskaper som hingsten! Många stoägare drömmer om en avkomma undan just sitt sto, andra ser det som ett bra alternativ om stoet är skadat. Det är viktigt att tänka igenom om just ditt sto lämpar sig för avel. Generellt sett ska stoet vara rastypiskt, ha en god exteriör, bra rörelser eller hoppförmåga, bra ridbarhet, gott temperament och god hållbarhet. Ställ dig frågan – Vill jag ha en till likadan häst?”. Även om avel alltid syftar till förbättring måste man komma ihåg att även mindre fördelaktiga egenskaper nedärvs i lika hög grad.   

Om du funderar på att sälja avkomman kan de stoets härstamning och vilken hingst du väljer spela roll. Vissa blodslinjer är mer populära och eftertraktade än andra.  

Många ston med skador klarar sig mycket bra som avelsston, men om ditt sto har gamla eller nya skador är det bra om du rådgör med din veterinär inför betäckningen. Stoet behöver kunna orka med en dräktighet med de extra kilo det innebär.  

Även om ston i regel fortsätter att visa brunst under hela livet varierar fertiliteten stort med åldern. Ungston kan visa sin första brunst redan vid drygt ett års ålder, men de är inte fullt könsmogna förrän vid 2,5-3,5 års ålder. Mellan cirka fyra och tolv års ålder brukar stoets fertilitet vara som bäst. Även äldre ston med föl vid sidan eller som fölat de närmaste åren har ofta goda förutsättningar.  På seminstationen tar vi emot såväl treåringar som äldre ston, men det görs alltid en individuell bedömning i varje fall. Framför allt när det gäller ston som börjar närma sig 20-årsåldern är det viktigt att komma ihåg att stoet ska klara av både en dräktighet och senare digivning.  

Fundera även på hur du har tänkt stalla upp ditt sto under dräktigheten och var hon ska föla. Med tanke på smittorisker är det alltid bäst att hålla dräktiga ston skilda från tävlingshästar.  

Fertilitet och brunst 

Hästen har en säsongsmässig brunst under vår och sommar. De flesta ston visar brunst från tidigt på våren, men de första brunsterna är ofta oregelbundna och leder inte alltid till ägglossning. Oftast är det bäst att vänta till andra eller tredje brunsten med att betäcka. Stoet bör ha fällt vinterpälsen och vara i gott hull för att komma i en brunst som leder till ägglossning. r ston som nyligen har tävlat gäller det att låta dem varva ner i god tid innan betäckningssäsongen. Unga ston brukar generellt ha god fertilitet, men treårsston som kommer direkt från träning kan vara svårare att få dräktiga. De behöver ofta god tid på sig att varva ner. 

Det är väldigt bra om du redan under våren följer ditt stos brunstcykel, för att lära känna igen ditt stos brunstbeteende. Många ston visar tydliga brunster genom att lyfta på svansen, skvätta urin och ”blinka” med vulvan. Brunstcykeln äungefär 21 dagar, med en individuell variation. I slutet av denna cykel visar stoet brunst. Brunsten pågår under tre till åtta dagar, oftast cirka fem dagar. Oftast passar det bra att komma med stoet till seminstationen ungefär två veckor efter att du såg de senaste brunstsymptomen, eller så snart du ser minsta tecken på brunst.  

Det är mycket vanligt att inte se brunst på sitt sto, en del ston har så kallade ”tysta brunster” utan brunstsymptom eller visar bara tecken under en mycket kort period. Hör av dig till oss om du har svårt att avgöra när ditt sto är brunstigt, då bokar vi in ett besök som ser ut att passa stoet med tanke på hingstval och eventuella helgdagar. Tänk på röda dagar i kalendern, även de dagar som är helgdagar i andra europeiska länder. 

Efter fölning brukar den rsta brunsten, den så kallade fölbrunsten, ses efter cirka sju till tio dagar. Den första brunsten är viktig för att livmodern ska renas efter fölningen och generellt rekommenderar vi inte betäckning på fölbrunsten. Det bästa brukar vara att betäcka på nästa brunst som infaller ca 30 dygn efter fölningen. För de flesta ston passar det bra att planera en första undersökning på seminstationen runt 25 dygn efter fölningen, men tänk på att det finns ston som är tidiga i den brunsten också, så håll koll på brunsttecken 

På seminstationen visas ibland stona för en hingst för att se om hon visar tydliga brunsttecken (stoet teasas). Om hon slår mot hingsten eller visar tydligt ointresse är hon troligen inte brunstig, även om en del ston kan visa brunst svagt mot hingst också. En del ston går också bra att teasa mot en valack hemma och vissa visar även brunst mot andra ston. 

Vad behöver jag göra innan resan till seminstationen? 

Stoägaren ska se till att göra en hälsokoll på stoet, det vill säga stoet ska vara kliniskt friskt och det ska heller inte förekomma misstanke om smitta hos andra hästar i stallet. Tänk på att börja tempa stoet och de andra hästarna i stallet dagligen i god tid innan planerad ankomst till seminstationen.  

Stoet ska vara grundvaccinerad och därefter vaccinerad årligen mot hästinfluensa och enligt rekommendation mot stelkramp. I de fall stoet ska gå på bete eller i våra gräshagar ska hon vara avmaskad efter behov. Rådgör med hemmaveterinär efter att ha tagit träckprov. Hon bör också vara relativt nyligen verkad eller skodd. Vi har tillgång till hovslagare på stationen men väntetiden kan ibland vara lite längre på sommaren då vi har mycket hästar på gården. Om stoet ska gå med andra ston i flock får hon inte ha bakskor, vi kan hjälpa till att ta av skor vid behov.  

Innan insemineringen ska ditt sto vara registrerat på Språngrulla. Språngrulla är ett system som har tagits fram genom samarbete mellan Swedish Warmblood Association SWB och Equipe AB, med delfinansiering av Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS). I språngrulla anmäls stoet till betäckning och här registeras inseminationer, dräktighetsresultat och så småningom fölresultat. Du anmäler själv ditt sto via sprangrulla.se innan ankomst till seminstationen.  

Det går bra att anmäla sig på Språngrulla även om du inte valt hingst ännu. Fyll i uppgifter om stoet och välj seminstation, hingstvalet går att komplettera med senare. Observera att den person som skapar anmälan i språngrulla automatiskt blir språngägare. 

Till språngrulla betalas även en säsongsavgift till SWB för att få betäcka stoet. Den betalas i samband med anmälan till betäckning och återbetalas om stoet av någon anledning aldrig betäcks. Stoavgiften för 2018 var 260 kr inkl. moms.  

Att välja hingst 

Rådgör gärna med någon kunnig person. SWB erbjuder också avelsrådgivning och vi på seminstationen hjälper gärna till. Ett bra tips är att besöka hingstvisningar för att få se hingsten på riktigtDet går bra att komma med stoet till seminstationen även om du fortfarande funderar på hingstvalet, men det är bra om du har några tänkbara alternativ.
I hingstvalet behöver man också ta hänsyn till hingstens fertilitet och vilken typ av sperma som finns tillgänglig. Generellt är dräktighetsresultaten allra bäst för färsk sperma. Många hingstar fungerar också bra med transporterad sperma. Fryst sperma bör enbart väljas till ston med god fertilitet och goda förutsättningar. Kontakta oss i förväg om du funderar på att använda fryst sperma till ditt sto.  

När är det dags att åka till seminstationen? 

Veterinärundersökningar sker under morgon och förmiddag måndagar, onsdagar och fredagar under seminsäsongen. Ring eller maila innan så får du veta vilken tid det passar att ditt sto kommer. Tiderna för undersökningen beror på hingstvalet eftersom hingstarnas beställningstider varierar.  

På våren börjar stoet att visa brunst när dagarna blir längre och vädret varmare. De första brunsterna på säsongen är normalt ofta oregelbundna och långa och stoet har inte alltid ägglossning. Det är en fördel att vänta med betäckning tills stoet har haft ett par brunster. 

Det optimala är att komma med stoet då hon just är på väg in i en brunst. Om du ser brunster på ditt sto bör du boka in henne för undersökning direkt du ser första tecknet på brunst, eller räknat ca 14 dagar från att den föregående brunsten tog slut. Vänta inte för länge! Många ston visar bara tydlig brunst just runt ägglossningen vilket gör att det är lätt att åka till seminstationen för sent.  

Kontakta oss om du inte ser brunster på ditt sto så kommer vi överens om när det är lämpligt att boka in henne för en första undersökning.  

För ston med föl vid sidan rekommenderar vi att du kommer till seminstationen ca 24 dagar efter fölningen. Om stoet visat en tidig fölbrunst kan det vara lämpligt att komma lite tidigare, ring oss för att rådgöra. Vi rekommenderar sällan betäckning på fölbrunsten, det är en fördel för stoet att få lite tid att rena livmodern och för fölet att slippa transport och ny miljö de första veckorna.  

Vad händer  seminstationen?
När du kommer med ditt sto till stationen tas hon omhand av stationens personal. Stoets livmoder och äggstockar undersöks med ultraljud av veterinär. Enligt svensk lag ska ston alltid undersökas av veterinär innan inseminering. I dag har de flesta seminstationer som rutin att alla ston veterinärundersöks varannan dag. Dessa dagar kan också sperma beställas från hingststationen.  

Stona insemineras sedan dagen efter vid användning av transorterad sperma och samma dag vid användning av färsk sperma från hingst på hemmastationen. Seminering av ston får utföras av utbildade seminassistenter efter delegation av ansvarig veterinär. 

För en del ston utförs ytterligare undersökningar vid misstanke om problem eller om stoet inte blir dräktig. Det kan handla om provtagning från livmodern, sköljningar av livmoder eller behandling med läkemedel.  

Semintekniker 

Färsk sperma (AI) – artificiell insemination, det vill säga hingsten betäcker inte stoet naturligt, utan sperman samlas från en hingst som står på seminstationen. Sperman spädsundersöks och insemineringen sker sedan direkt. Denna metod ger allra st dräktighetsresultat 

Transportsperma (TAI) – sperman samlas, undersöks, späds och kyls på en annan hingststation och skickas kyld till en mottagarstation. Denna metod passar de flesta hingstar som har bra spermakvalitet. 

Fryst sperma (FAI) – sperman samlas och fryses. Förvaring sker i behållare med flytande kväve. Fördelen med denna teknik är att sperman har mycket lång hållbarhet. Det finns exempel på hingstsperma som resulterat i levande föl så sent som 20 år efter att den samlats. Nackdelen är att metoden inte fungerar på alla hingstar. Dräktighetsresultaten är också mre än vid övriga tekniker. Vid användning av fryst sperma behöver stoet insemineras mycket när inpå ägglossningen. Därför undersöks hon med täta mellanrum under brunsten, även nattetid.  

På seminstationen 

Anmäl att du har kommit fram innan du lastar ur (om inte stoet är väldigt oroligt i transporten). Utanför seminhallen finns det ett antal rastrutor, hör med personal om du kan ställa ditt sto där eller om du ska hålla i henne och nta på att få komma in. Tidvis är det kö in till veterinärerna och platsen i kön bestäms delvis av ankomsttid, men också av hingstvalet. För vissa hingstar är det beställningstid ett visst klockslag och de stona måste vara undersökta i tid.  

Stoet undersöks gynekologiskt av veterinär. Undersökningen görs dels för att upptäcka eventuellt problem och för att avgöra var i brunstcykeln stoet befinner sig. Veterinären bedömer stoet genom en gynekologisk undersökning med rektalisering och ultraljud.  

Under brunsten växer en eller flera äggblåsor till i äggstockarna. Ägglossningen sker vanligtvis när äggblåsan är 4-5 cm, men detta varierar mellan olika ston och brunster. Hos häst ska insemineringen optimalt ske innan ägglossningen. Det gör att stoet ibland behöver insemineras flera gånger till dess att hon haft ägglossning. Spermierna lever inne i stoet i 2-3 dygn, därför inseminerar man i regel varannan dag. Stoet veterinärundersöks igen inför varje inseminering.  

När ägglossningen skett går stoet ur brunst. Där äggblåsan suttit i äggstocken bildas en så kallad gulkropp som producerar hormoner. Om stoet inte blivit dräktigt tillbakabildas gulkroppen efter ca 14 dagar vilket leder till att stoet kommer in i en ny brunst. Om stoet blivit dräktigt stannar gulkroppen kvar och fortsätter att producera hormoner för att bibehålla dräktigheten. 

Den första dräktighetsundersökningen görs 15-17 dagar efter ägglossningen. Dräktigheten kan då ses med ultraljud. Om stoet inte är dräktig är hon ofta på väg in i en ny brunst.  

När stoet är dräktig görs ytterligare en dräktighetsundersökning vid cirka 28 dygns dräktighet. Vi rekommenderar alltid att bägge de två första dräktighetsundersökningarna görs för att man ska kunna upptäcka eventuella problem i tid.  

Fortsatta dräktighetsundersökningar kan göras exempelvis vid 40 dygn och inför 90 dygn för den som vill teckna en fosterförsäkring eller inför betalning av hingstavgifter. Dessa undersökningar får du som stoägare själv boka tid för. Observera att för de hingstar som har betalning på 90 dygn gäller att undersökningen ska vara gjord innan 90 dygns dräktighet för att du ska slippa betala om stoet inte är dräktigt. 

Uppstallning på seminstationen 

Du kan välja att köra stoet till seminstationen inför varje undersökning och inseminering, eller låta henne stå kvar på stationen. Om du väljer att köra hem stoet brukar det bli en resa varje eller varannan dag till seminstationen under brunsten, beroende på hingstval.  

För ston som står kvar på stationen går det att välja mellan uppstallning på box med utevistelse i rasthage dagtid, eller bete dygnet runt i flock med andra ston. I mån av plats kan det ibland finnas möjlighet till bete dygnet runt i egen hage. Under de delar av sommaren då betet inte räcker till stödfodras stona med hö/hösilage. Ston på box fodras med grovfoder och kraftfoder enligt din foderstat. Krafft Groov, havre och betfor finns på stationen, du kan också ta med eget kraftfoder till ditt sto.  

Om ditt sto ska insemineras med fryst sperma behöver hon stå uppstallad på box under betäckningsperioden eftersom undersökning sker flera gånger per dygn och även nattetid.  

Det går bra att välja att lämna kvar stoet enbart under själva betäckningen, eller att låta henne gå kvar till dräktighetsundersökningen. Hon är välkommen att gå kvar till 30 dygns dräktighet, längre tids uppstallning enbart efter överenskommelse. Vi har ingen möjlighet att behålla ston fram till fölning hos oss, men vid intresse kan vi förmedla kontakt med företag som tar emot ston för fölning.  

Liten ordlista för reproduktion 

  • Brunst – Den period som stoet är mottaglig för betäckning 
  • Follikel – Äggblåsa 
  • lbrunst – Den första brunsten efter fölning 
  • Gulkropp – Området i äggstocken där ägglossningen skett. Bildar hormoner. Förkortas ofta GK eller CL.  
  • Ovarier – Äggstockar 
  • Ovulation – Ägglossning. Förkortas ofta OV. 
  • Uterus – Livmoder 
  • Vagina – Slida 
  • Vulva – Stoets yttre könsdelar