”Aachen är tävlingarnas tävling”

Förra sommaren skrev Tinne Vilhelmson Silfvén och Don Auriello in sig i historieböckerna genom att bli det andra svenska dressyrekipaget som fick sitt namn på Grosser Preis-tavlan i Aachen. I år tar Tinne med sig Paridon Magi till ”tävlingarnas tävling”.

Grosser Preis von Aachen är kanske det tyngsta priset en dressyrryttare kan vinna, vid sidan av ett OS- eller VM-guld. De femstjärniga tävlingarna i Aachen varje sommar drar de bästa ekipagen i världen i så väl dressyr som hoppning och beskrivs inte sällan som tävlingarnas tävling. Tre gånger har en svensk ryttare tagit hem priset, Ulla Håkansson med Ajax vann 1972, innan tavlan med vinnarnas namn hade introducerats. Jan Brink och Briar var det första svenska ekipaget som fick sina namn odödliggjorda på tavlan. Det var 2005 och tio år senare var det dags igen, då för Tinne Vilhelmson Silfvén och Don Auriello.
– Att vinna Grosser Preis är en fantastisk känsla inte minst eftersom jag inte hade förväntat mig att jag skulle kunna göra det. Det är en sådan tung och respektingivande titel och därför är det ett sådant häftigt pris att vinna. Dessutom finns ju prestationen kvar för alltid, eftersom man får sitt namn på tavlan, säger Tinne om förra sommarens seger.
Hon och Don Auriello hade en riktigt bra helg i Tyskland där de inledde med en andraplats i Grand Prixen, efter Isabell Werth och Don Johnson. I küren slog de till och red ihop mycket fina procenten 82.475% och var nästan en hel procentenhet bättre än Isabell Werth och Don Johnson. Segern i küren innebar också att titeln var säkrad.
– Det är roligt att få vinna när man känner att allt stämmer och det blir så bra ritter, säger Tinne när hon tänker tillbaka på ritterna i Aachen.

Tinne har varit på plats och tävlat i Aachen många gånger tidigare och hon tycker att tävlingen är en av de bästa i världen.
– Jag har tävlat ungefär 25 år och har nog ridit där cirka femton gånger. Aachen är en sådan fantastisk tävling och en upplevelse även om man inte vinner. Det är alltid mycket publik och stämning och under prisutdelningen går man in på den stora hopparenan, vilket är oerhört mäktigt. Det är tävlingarnas tävling, helt klart, säger hon.
De svenska namnen på minnestavlan är som nämnts inte så många. Tinne och Don Auriello blev det andra svenska ekipaget att få sina namn ingraverade. Sedan tidigare fanns Jan Brink och Briar på tavlan.
– Jag var på plats och såg Jan och Briar vinna och hans fina uppvisning har etsat sig in i minnet. Tänk att jag fick göra det också, säger Tinne och fortsätter:

– Att få vända sig om på prisutdelningen inne på hoppbanan och inse att alla andra är bakom en är obeskrivligt.

Tinne har en lång relation till Tyskland, inte minst eftersom det var där hon fick mycket av sin utbildning hos den tyske dressyrmästaren Walter Christensen. Första gången hon åkte dit var hon 16 år gammal.
– Det viktigaste var att jag fick lära mig helheten i utbildning av hästar med långsiktiga mål och att alltid hästen kommer i första hand. Jag lärde mig vikten av struktur och organisation och att alltid ha en plan. Sen måste planer alltid vara flexibla med djur och det är väl det som är fingertoppskänslan.
Det som var utmärkande för Christensen var att han alltid arbetade med hästen på hästens villkor och fick den att alltid vilja göra rätt, berättar hon.

I år får Don Auriello stanna hemma och ägna sig åt uppladdning inför OS i Rio, som äger rum knappt tre veckor efter tävlingarna i Aachen. I stället tar Tinne med sig Paridon Magi, som vanligtvis tävlas av Tinnes kollega Caroline Darcourt, men som då och då får hoppa in och tävla med Tinne. Första gången var i september förra året då Paridon Magi följde med till New York och Central Park Horse Show. Där blev de tvåa. Lite senare under hösten red Tinne Magi i världscupdressyren i Friends i Stockholm där de blev sexa och strax innan jul gjorde de London ihop i världscuptävlingen i Olympia.
– Paridon Magi är en väldigt rolig häst att rida, som alltid vill göra sitt bästa, säger Tinne.
Caroline Darcourt beskriver honom som världens snällaste häst som är oerhört social.
– Han är en häst som har lätt för det svåra och som verkligen blir bättre och bättre hela tiden, säger hon.
World Equestrian Festival hålls den 8-17 juli och det blir i princip att åka direkt dit från Falsterbo-tävlingarna och Nations Cup-dressyren.
– Det är spännande och roligt att Sverige är värdland i år och det är väldigt roligt att kunna vara med även om vi inte kan rida våra OS-hästar. Tyskland förväntas ta ut sitt topplag i Aachen, så det blir spännande, avrundar Tinne.

Text: Emma Rost